Sommaren.

Det har varit tyst från mig här ganska länge nu, men det är ju sommar.
Den märkligaste sommaren.
På så många vis vacker och underbar, samtidigt väldigt sorglig.
Nu har allting börjat landa, 

de lediga dagarna har bäddat för det trötta men också för tid tillsammans med den finaste.

Jag är så tacksam för människorna som finns omkring mig.
Oerhört tacksam, och glad!

/Sandra